Carro gav mig en lugn minut i arbetet och lät mig vila upp mig.

medans hon skriver svaren på dom flesta frågorna.

jag kan inget mer än att längta tills då jag få sitta på bussen, plugga in musiken i mina öron och sedan bara sjunka in i lugnet och finna mig själv samtidigt som jag kan fundera över allt som kretsar runt om i mitt huvud!

När jag kommer hem blir det att ta till med något gott och känna lugnet i huset, där jag förhoppningsvis är ensam.

give me peace

Vad tycker ni om denna vackra bild som jag nu ritat till projekt och företagande, jag var en av dom drabbade som fick rita på datorn då lizze - lott ritade upp sådanna diagram på tavlan.

jag vet inte, kanske ska jag skratta åt mig själv, eller lära mig ha med penna?

jag kör nog på båda två

jag känner stressen och klagan om hur segt och dåligt allt går.

Känner ingen ork till att jobba, fast att jag vet att jag måste göra det.

det är ett måsta för att få ett betyg i små företagande.

och inga raster blir det heller, för nu på rasten vart det det små företagande updrag ett.

och på lunch rasten ska vi gå och interjuva. skjuta mig bara rakt av tack

det är tisdag morgon och mina hjärna förbereder sig för att arbeta hårt, och snabbt idag, jag har dragit på mig två redovisningar med tre olika personer.

hur jag ska klara detta är upp till gud?

jag får troligtvis på mig en halv timme att sluta göra dom två updragen.

det är inte så att jag jublar av glädje, men lite lycklig är jag allt, eftersom jag idag har sluppit att åka buss, både igår och idag.

__

Men jag ska nu ta och erkänna att jag har faktist åkt

buss, och det var från matfors igår, så vart en tripp i 40 min sedan vart

det ännu en trip på 30 min.

jag satt och mer halv sov där i bussen, mina

ögonlock låg typ nere vid knänen.

__

Börja nästan se fram emot detta medel

som ska få mig på bättre humör. kanske det kan

ge mig en chans att njuta utav livet, och verkligen

förstå meningen varför man finns ?

Jag får väll säga att det är Gustav  som

övertygade mig det idag, inte den gustav

ni tror, utan denna gång gustav i min klass.

 Jag har undrat, jag fattar inte hur dom funkar, blir man en aning hög och bekymren försvinner?

Nu är jag tillbaks, och allt måste nu börja på en ny start för mig, jag måste lära mig leva med smärta och saknad, och inse att saker aldrig kommer bli bra.

Jag kommer alltid sakna honom, och jag vet inre hur jag ska handska denna skit.

__

idag vart till och med jag och min bror ner kallad på fmailjeprat!

och jag säger, ge mig bara dom där jävla antidepresiva, så kanske det blir bra!

det kommer bli ett tilfälligt avbrott med mitt bloggande, men håll koll, kan komma tillbask rätt snart.

men just nu ingen ork!

men forsätt kommentera osv. kommer in och kollar sånt.

skol morgonen började med en vistelse till sundsvalls casino, där vi fick en rund tur och se hur det mesta funkade, riktigt nice skulle jag kunna säga, kanske ska man söka där när man är 20 år gammal.

efter det vart det en sväng till sjukhuset med carro sen tillbaks på lunch och snabbt iväg på UF mässa. satt där i en kvart ungefär sedan fick vi åka, så jag Carro o Linus for till stan och sedan vandra vi till ica där vi satt tills dom drog till skolan och jag till bussen,

när jag hoppar av i klockaberget står mamma där med bilen och väntar. hon ville fara och ficka på kondiset i bommen.

så dit for vi och sen till affären och handlade, för att kunna baka lussebullar, och nu är det gjort och jag väntar på andrea ska ringa och sedan att carro också ska ringa och snacka med mig :))

ingen vet vad som sker innanför mina väggar, och ingen ska få veta.

kan inte någon förklara för joakim om allt, jag orkar inte och vill inte att han ska tro jag sitter och ljuger och tycker synd om mig själv.

men jag behöver han.